Paz nou lang | lexpress.mu

0
146

[ad_1]

http://www.lexpress.mu/

Enn paz an Kreol. Kifer? Alor ki nou pe selebré zourné mondial lang ek kiltir Kreol azordi, bann kandida eleksion Moris touzour bizin poz anba parasol enn kominoté. Pa kapav ena kandida Morisien. Pourtan nou ena enn kiltir, enn zistwar komin ek enn lang, lang Kreol. Prosedir pou eleksion li an Anglé, manifes parti li an Fransé, me diskour dan miting li an Kreol. Explik nou enn kout so lozik? Pourtan, kapav koz tou zafer an Morisien! Ki prev? Li divan ou lizié.

Lanvironnman

http://www.lexpress.mu/

Anou azir kont polision!

Se enn de nou bann pli gran preokipasion : nou lanvironnman. Plizir form polision pe menas li. Lekel? Ek ki Moris bizin fer zordi pou amelior so sitiasion? Nou finn demann de exper.

`Nou an plin kriz ekolozik. Enn de bann pli gro problem ki konsern lanvironnma, se polision. Ek samem ki pe koz sanzman klimatik. Malerezman, polision ena plizir form.

Dapré Christophe Chauvet, prezidan lorganization non gouvernmantal (ONG) Biodiversity Preservation, enn de bann problem pli komin se zet salté bonavini ; lor terin vag, dan karo kann ou dan larivier. Kifer? Akoz mank konsians ek responsabilite bann sitwayen. Plastik partou pe polié ler, later ek dilo. Dayer, bann salté ki pa finn ramasé souvan fini dan lamer.

Lot problem. Keshwar Beeharry Panray, Chief Executive Officer Environment Protection and Conservation Organisation (EPCO), expliké ki bann salté kapav gard delo ek atir moustik, se ki kapav provok bann maladi. Li osi pansé ki si ena polision, se parski pena resiklaz. Problem-la se ki Morisien pa finn gagn labitid triy salté. Nou osi servi tro bokou fertilizan, erbisid ek pestisid ki sorti dans karo kann ek plantasion e desann dan bann larivier ek dan lamer kan lapli tonbé. Se ki lerla afekte bann kreatir marin. D’enn lot koté, Christophe Chauvet expliké ki nou pa fer ase pou konbat polision. Lezot form polision inklir polision sonor ek lalimier. Par exanp, ena pano ki ekler plis ki se ki bizin. Prezidan Biodiversity Preservation inn osi konstaté ki bann sant komersial pe pousé koumadir movezerb ek konsimerism pe agrav sitiasion.

Pli grav se polision latmosfer ar bann gaz toxik. Sa fakter-la depann bokou lor bann desizion politik. Pou siprim bann sibstans nosif ki emet par bann transpor ou lizinn, bizin bann lalwa pli sever. E, par exanp, itilization bann lezot mod transpor ki prodir mwin gaz toxik ou lezot mwayin, kouma bisiklet ou marse, bizin ankourazé. Enn reorganizasion lespas, ki ti pou permet nou travay pre kot nou resté, ti pou osi edé.

Tousa pe fer lanez dan pol nor ek sid fonn. Anplis saler fer volim dilo ogmanté e rezilta se ki nivo lamer pe monté. Moris pou soufer boukou akoz sa. «Li inportan ki nou azir dan nou prop linteré ek konzig-li avek lanatir», Christophe Chauvet konseyé.

Asé ar sa!

Eta toulé 5 an pou

alé koumsa?

Timama Zenn Zako,

timama Pinokio?

Asé ar sa do!

Ti parti pe defann zot ideolozi kouma kamikaz;

Gran parti pe defann zot pitay ar kamouflaz. Donn zot enn sans do! Ki tandans?

Popilasion zeneral? Ipokrizi total!

Pangar ler konsians so somey kasé

Enn tanpet vinn lev tou blok alé!

Statistik

http://www.lexpress.mu/

Dan Moris enn fam lor kat viktim violans domestik

Dapré bann statistic ONG Gender Links ki finn konpilé an Desam 2018, enn fam lors sink viktim violans domestik dans lemonn. Dan Moris, sif-la ankor plis grav: enn fam lor kat gagn baté ou sibir enn form violans domestik ou enn lot.

Trwa fam ki finn sibir violans finn mor dan lespas trwa semenn dan mwa Septam. Zedi 12 Septam, finn dekouver kadav Joyce Revat, enn abitan Sité Pitot dan Kirpip. Ena soupson ki so konpagnon Rodney Rambhojun, ki lapolis ti areté, ti atak li e ti plonz so latet dan enn seo dilo. Dapre li, li ti bat so kopinn me zamé li pa ti plonz so latet dan seo dilo.

Le 10 Desam, Nasureedhin Mohammud ti tranglé so fam, Shabneez Mohammud (foto), alors ki zot ti pe gagn enn diskision. Zot ti pe res Bel-Air-Rivière- Sèche. So de garson inkonsolab parski zot dir ki zot ti al rod led lapolis me bann polisié pa ti reazir atan. Zot ti temwin soufrans zot mama. Enn koté, kan zot ti pe sey protez zot mama, zot ‘si zot ti pe sibir violans. Lot koté, lapolis pa ti donn sekour enn dimounn an danzé.

Le 4 Septam, Stephanie Menès ti zwenn lamor dan Sen Krwa. Lapolis ti trouv so kadav, lamé-lipié amaré lor lili. Dan lakaz ti ena enn bonbonn gaz. Madam-la ti inform lapolis lor konportman so mari me lapolis pa ti fer nanye.

Tann dir ki lotorité lapolis pou fer seki bizin fer kont bann polisié ki finn fané. Enn responsab seksion kominikasion lapolis finn explik nou ki viktim violans domestik bizin lor vites fer enn depozision lapolis. Si ena blesir, viktim-la bizin dimann enn ‘form 58’ pou gagn swin dan lopital. Lerla seksion Proteksion Fami dan lapolis pou fer lanket e zafer pou al lakour ki pou donn viktim-la enn ‘proteksionn order’ (PO) e se zis mazistra ki kapav donn enn PO interimer. Sa donn lakour letan pou ki lazistis swiv so simé.

Dan ka Shabneez Mohammud, bann paran viktim- la dir ki kan bann zanfan ti al rod sekour, bann polisié pa ti pran kont. Responsab lapolis dir ki bizin koné ki ler bann zanfan-la ti al lapolis.

Kan ti dimann ofisié-la si lotorité pou fer lanket lor konportman bann polisié konserné, e si zot ti fané, ki lotorité pou fer, li ti reponn: «Seki finn fané, pou peyé me mo pa kwar lapolis finn fané parski se parol de zanfan kont parol adilt an iniform ki finn fer serman.»

Mwa elektris

Mwa elektris wa elektris Mo pou al voté zedi 7 novam Mwa elektris Mo koné ki sann-la pa pou gagn Mo lakrwa Sa lakrwa ki mo tousel saryé gramatin ziska aswar pou ki la fin di mwa Mo kapav pey Mo det labank, tir mo rasion, pey vann lekol, dilo, lalimier ek so MBC Mwa elektris Mo pena ni Sun Trust ni Kof for Ni bel bel loto ek sofer ni gard di kor

Mé mwa elektris parey kouma twa elekter ek elektris, Nou ena bel pouvwar sak sink an Pouvwar swazir ki sann-la pou gagn Rs 500 000 ek tou sort kalité privilez par mwa pou diriz pei.

Enn kas ki nou bizin pa bliyé sorti dan nou pos.

Tourn ki vir-vir ki tourn, sé swa Jugnauth swa Ramgoolam ki’nn pran pouvwar avek o milié enn parantez Bérenger

Zordi en 2019 tousala pé kontign galoup deryer pouvwar Pouvwar larzan laglwar granwar dan zar

Pena enn ladan ki’nn propoz pou align lapey Premié minis, minis ek dépité lor saler minimum Kinn propoz pou siprim bann privilez kouma bel loto, sofer ek gard di kor Ou siprim pansion ex-parlmanter ek ex-prézidan Répiblik Selma dan met for zot sanpion Tou sort kalité promes parski kasla pa sorti dan zot pos Seki ti inposib avan vinn posib lavey eleksion Zot pé anbet nou bann gran dimounn ek Rs 9 000/Rs 10 000 Zot pé met fonksioner dan zot pos

Tou sa pa akoz zot tro kontan nou bann gran dimounn, bann peser, bann sofer taxi, bann polisié Mé zis pou ki zot, a zot tour, zot kapav manz plin Mwa elektris Mo’nn konpran zot zwé

Mwa elektris Mo pa pou fer sa erer fer zot asizé bez kas Ek an retour zot sanz nimero telefon ek deklas lor baz sink banané Mwa elektris zot bann baz, pavion, oriflam, pa pou sanz Mo désizion Ek na pa krwar ki Mwa elektris mo pou gaspiy Mo vot.

Pou bann defisian viziel

http://www.lexpress.mu/

Lizié Dan Lamé pou introdir bray an Kreol Morisien

Depi Mé, Lizié Dan Lamé (LDL) pe konsilté lingwis Dev Virahsawmy pou met opwin enn modil edikatif bray an Kreol. Modil- la finn fini paré ek li pou lansé dan premié klas primer pandan deziem trimes 2020. Reynolds Permal, direkter sant LDL, persiadé ki sa modil bray an Kreol pou kré enn lien ant lanvironnman familial zanfan ek so lekol.

Sa prozé modil bray an Kreol-la, li enn inovasion. Ziska mwa Mé, bann zanfan defisian viziel ki ti pe frekant klas maternel sant LDL ti pe koumans par aprann alfabet an bray individielman ar Sheila Seetaram, ki professer bray dan LDL dépi 27 an. Ler zot metriz alfabet an bray, lerla Sheila Seetaram ti pe montré zot Anglé ek Fransé an bray ek zot ti pe swiv program skoler nasional.

Me Reynolds Permal, direkter sant, ti touzour konsian ki mazorité zanfan defisian viziel ki frekant so sant ti pe kominiké an Kreol dan zot lakaz. Pou ki bann zanfan defisian viziel pa tas lor poto e anmemtan valoriz lang maternel ki ena boukou resanblans ar Anglé lor nivo gramer, direkter sant finn desid lans bray an Kreol.

Li’nn rod enn exper lang Kreol ek enn kout, li’nn pans Dev Virahsawmy, lingwis popiler ki’nn touzour milité pou rekonesans lang Kreol kouma lang nasional Repiblik Moris. Dev Virahsawmy finn bien kontan lidé-la ek finn aksepté travay ar Sheila Seetaram ek Zafiirah Auchaya, transkriptris lekritir an bray, pou etablir bann grafem, atraver bann mo ki bann zanfan servi toulezour kouma ‘baba’ ou ‘lakaz’, atraver bann fraz ek atraver bann ti kontinn an Kreol. «Sa modil-la li enn baz pou koumans aprann bray an Kreol. Nou pou koumans ar bann mo bazik ek alé-alé, an fonksion kapasité konpran bann zanfan defisian viziel, nou pou azout bann fraz ek apré, dousmadousma nou pou fer zot konpoz bann ti paragraf. Apré zot pou konpran gramer e aprann servi ponktiasion e pli divan nou pou fer zot ekrir bann ti poem ek bann ti zistwar», Sheila Seetaram expliké. Li pansé ki bray an Kreol li pou enn plis pou bann zanfan ki ena defisians viziel. Zordi zour, sant okip enn kinzenn zanfan defisian viziel ki ena ant sink ek dizwit an.

Aprann pli fasilman

Reynolds Permal pansé ki bray an Kreol pou permet bann zanfan defisian viziel aprann pli fasilman bann lezot lang etranzé parski boukou zanfan koz Kreol dan zot lakaz. Me dan sant, okenn lang pa pou gagn priyorité lor  enn lot. Zanfan premie klas primer pou ena enn peryod bray an Anglé, enn period bray an Fransé ek enn period bray an Kreol par zour. «Pou zanfan ki deza koz Kreol zot lakaz, li pa pou difisil ler nou introdwir sa modil la. Anglé ek Fransé, li deza dan nou program. Kreol li pou enn plis pou zanfan», Shela Seetaram dir. Li presizé ki mem si ena enn ‘time frame’ pou metriz Kreol, li pa pou inpoz nanye lor sak zanfan. «Bizin rapel ki sak zanfan ki vinn dan sant ena deza enn andikap ek mo pa pou fors nanye lor zot. Mo pou fer sakenn aprann selon so bann bezwin spesifik ek selon so ritm.»

Zafiirah Auchaya finn deza koumans transkripsion modil an Kreol an bray lor program informatik ki sant servi ek enprim li avek anboser. Sheila Seetaram ena gran lambision ar sa modil bray an Kreol-la. «Mo sir ki apré sa modil-la, aprantisaz bray pou pli fasil pou zot. Zot pou rekonet bann mo pli fasilman ek zot apros lir ek ekrir lezot lang pou fasilité.» Lizié Dan Lamé pans pou lans sa modil bray an Kreolla pendan deziem trimes 2020. Sheila Seetaram ek Zafiirah Auchaya finn fini gagn lagam ek zot finn koumans konpoz bann ti poem an Kreol. Sheila Seetaram finn ekrir lor ‘enn zoli zardin’ ek Zafiirah Auchaya finn konpoz enn ti poem lor ‘linportans lamitié’. Poem ki zot pou transkrir prosennman an bray. Reynolds Permal mari kontan parski li koné ki so sant pe inové ek ki bann zanfan defisian viziel pou bien progresé avek bray an Kreol.


[ad_2]

Source link

Lexpress

Have something to say? Leave a comment: